I över trettio år har jag gått och tänkt på att åka till Madeira. Framför allt var det en tidningsartikel som beskrev ett fantastiskt hotell vid namn Ritz som jag länge sökte men ej fann till den beskrivningen. I år läste jag om Hotell Reids, nu kom alla pusselbitarna på rätt plats. Allt stämde med den gamla artikeln förutom namnet. Du Reids var hotellet Winston Churchill älskade och här satt han och målade många av sina akvareller.

Satte mig vid datorn och letade flygplansstolar men fann till slut en resa på Apollo med direktflyg från Göteborg med ett bra pris på boendet på Reids.

Madeira med sitt fantastiska väder året runt där både havet och luften ligger lite över 20 grader men sällan över 25, nu pratar vi om vädret vid havsytan. Ön är allting annat än platt och man kan som regel säga att man sänker luftens temperatur med ca 1 grad per hundra meter över havsytan. Många av öns vackra trädgårdar ligger ca 500-600 m.ö.h. En tröja eller liknande samt paraply är inte dumt att ta med sig upp i bergen.

Flygresan till Madeira tar ca 4,5 timmar från Göteborg . Vi flyger över Europa tills vi kommer över norra Portugal och staden Porto, sen ser vi bara vatten tills några bergstoppar sticker ensamt upp över molnen.

Berget Pico Ruivo 1862 m.ö.h. sticker vackert upp genom molnen.

Madeiras flygplats är vida känd för svårigheter med sidvind. Den är numera förlängd och liknar nästan en landningsplats på ett hangarfartyg. Stora delar av landningsplattan står på pelare. Vår inflygning gick väldigt bra, inga som hels problem. Vi hade förberett oss på det värsta och tittat på youtube filmer på svåra inflygningar på ön.

Väl framme vid hotellet blev vi guidade med en tur runt hotellet och vårt rum, här sparades det ingen tid utan allt gicks igenom till vi blev snurriga av all information. Vi bytte om och gick ner till poolområdet.

Här fanns förutom fina badmöjligheter i havet även en halvnaturlig pool som fylls på vid höga vågor, här badas det mest vid hård sjö då det råder badförbud i havet.

Poolpersonal fixade genast två solstolar och bäddade med nya handdukar, frågade om vi ville ha parasoll mm. En liten ringklocka om man ville beställa drinkar eller mat fanns vid sidebordet. En tempererad sötvattespool och en havsvatten, själv trivdes jag bäst nere vid klipporna, en hiss tog oss ner där. Det var stora skillnader på hög och lågvatten, ca två meter.

Här tar man gärna hissen ner till salta bad.

Bassäng att bada i när vågorna är allt för höga, fylls på stora vågor som sköljs in i poolen.

placeholder://

Lilla poolen är en tempererad sötvattens pool, stora är saltvatten.

Bruna blev vi inte denna milda men molniga dag. På kvällen gick vi upp på översta terrassen och beställde från barmenyn. Det är här som deras berömda Afternoon Tea annars serveras från 15:00.

Dag två var lika målning men 23-25 grader kändes väldigt skönt vid poolen. Vi var där till 15:00 då det skulle bli guidad visning av hotellets egen park. Parken ligger dels ut på klippan och sträcker sig nedåt en dal. Trädgården har blivit mindre och mindre under de sista 100 åren då nya ägare har kommit till och nya hus har byggds. Vår guide var i toppklass, kunde växterna, historien mm. Idag arbetar sju personer i trädgården, innan var det 15. Det är svårt att hitta duktiga trädgårdsarbetare trots hög arbetslöshet på ön. Tyvärr verkar dagen nya generation inte intresserade av yrket.